| Referat av | Scott W. Ross; Natalie Romer; Robert H. Horner, Teacher Well-Being and the Implementation of School-Wide Positive Behavior Interventions and Supports. |
| Publicerad | The Hammill Institute on Disabilities: Journal of Positive Behavior Interventions Vol. 14, No. 2, 2012. |
| Övrigt | Engelska, 11 s. |
Inledning
Finns det ett samband mellan 1) att som personal vid en skola samarbeta med att förebygga ordningsproblem över hela skolan, och 2) hur utbrända skolans lärare upplever att de är1?
För att besvara den frågan gjorde Scott W. Ross vid delstatsuniversitetet i Utah, och Natalie Romer och Robert H. Horner vid Oregons universitet i USA (hädanefter forskarna) år 2009 följande.
1. Urval
Från ett register av grundskolor i den amerikanska delstaten Oregon, vars personal under läsåret 2008/09 hade besvarat en enkät av frågor, om slaget och omfattningen av en skolas arbete med ordningsregler, lät forskarna slumpen välja ut 25 skolor som arbetade proaktivt med ordningsregler, och 26 skolor som inte gjorde det (hädanefter proaktiva skolor och andra skolor). (För en beskrivning av hur forskarna bedömde vilka skolor som var proaktiva och vilka som inte var det, se Appendix nedan.)
Därefter frågade forskarna var och en av de 51 skolorna om att låta lärare från skolan delta i en enkätundersökning av upplevd utbrändhet.
Åt rektorn för var och en av de 40 skolor (20 skolor proaktiva och 20 andra skolor), som på forskarnas förfrågan lämnat positivt svar, uppdrog forskarna sedan att låta slumpen välja ut fem lärare på skolan till att besvara forskarnas utbrändhets-enkät2,3.
1.1 Forskarnas utbrändhets-enkät
Den enkät med vilken forskarna mätte hur utbränd varje av de besvarande lärarna upplevde att den var, mätte utbrändhet genom att be läraren ange hur väl vart och ett av 22 påståenden om en persons (1) känslomässiga utmattning, (2) cynism, och (3) professionella prestation, beskriver den själv4,5,6.
2. Bearbetningar
Det underlag av ifyllda enkäter, som ovannämnda handlingar varit framställandet av, bearbetade forskarna sedan.
Att forskarna bearbetade de ifyllda enkäterna är detsamma som att de, för dels de 94 lärare som arbetade vid proaktiva skolor, dels de 90 lärare som arbetade vid andra skolor (se fotnot 3 nedan),
- beräknade medelvärdet av lärarnas svarspoäng på enkätens frågor om känslomässig utmattning;
- beräknade medelvärdet av lärarnas svarspoäng på enkätens frågor om cynism; och
- beräknade medelvärdet av lärarnas svarspoäng på enkätens frågor om professionell prestation.
3. Resultat
I rapporten Teacher Well-Being and the Implementation of School-Wide Positive Behavior Interventions and Supports redovisar forskarna sina bearbetningars resultat. Att forskarna redovisar sina bearbetningars resultat är detsamma som att de i tabellform jämför den genomsnittliga känslomässiga utmattningen, cynismen, respektive professionella prestationen hos de 94 lärarna vid proaktiva skolor, med motsvarande genomsnitt hos de 90 lärarna vid andra än proaktiva skolor.
Jämförelsen säger att lärarna vid de proaktiva skolorna i genomsnitt läsåret 2008/09, var betydligt mindre utbrända än lärarna vid de andra skolorna.
 |
Utdrag ur tabell 3, i: Ross, Romer & Horner 2012, s. 125. I tabellen står n för antal lärare och Sd för standardavvikelse.
|
Detta resultat är ett skäl för slutsatsen, att det att samtlig personal vid en skola samarbetar för att förebygga ordningsproblem över hela skolan, gör arbetet i allmänhet för skolans lärare mindre utbrännande än vad det annars hade varit.
- I den forskningsrapport som här refereras, och som är skriven på engelska, lyder frågan ”Is there a relationship between the implementation of SWPBIS and perceptions of teacher burnout?”. SWPBIS står för ”School-Wide Positive Behavior Interventions and Supports”, och betecknar en handlingsplan för att organiserat förebygga och åtgärda disciplinproblem på en skola som helhet.
- Förutom frågor om upplevd utbrändhet innehöll nämnd enkät frågor om personliga egenskaper och erfarenheter, och upplevd verkställighetskraft (på engelska ”efficacy”). Ett exempel på sistnämnt slags fråga är frågan “How much can you do to get through to the most difficult students?”, på vilken läraren ombads ange sitt svar på en skala 1–9.
- Av de sammanlagt 200 lärare som skolornas rektorer lät slumpen välja ut, besvarades enkäten av sammanlagt 184, och inte vid någon av de 40 skolorna av färre än 4. Av dessa arbetade 94 lärare vid proaktiva skolor och 90 vid andra skolor.
- På sitt originalspråk engelska, lyder de tre utbrändhets-bemärkelserna 1) Emotional Exhaustion, 2) Depersonalization, och 3) Personal Accomplishment. Föreliggande referat använder de svenska ord som Stockholms universitets Stressforskningsinstitut år 2020 använder i sitt temablad om utbrändhet.
- Närmare bestämt mätte enkäten en lärares upplevda utbrändhet genom att be respondenten ange hur ofta (aldrig, några gånger om året, varje månad, några gånger i månaden, varje vecka, några gånger i veckan, varje dag) den har den känsla som vart och ett av enkätens 22 utbrändhets-påståenden tog upp, och till respondentens svar relatera en siffra 0-6.
- Ett exempel på enkätfrågorna om utbrändhets-bemärkelsen känslomässig utmattning, är påståendet ”Jag känner mig känslomässigt uttömd av mitt arbete”. Ett exempel på enkätfrågorna om utbrändhets-bemärkelsen cynism, är påståendet ”Jag har blivit mer okänslig gentemot människor sedan jag började detta arbete”. Ett exempel på enkätfrågorna om utbrändhets-bemärkelsen professionell prestation, är påståendet ”Jag upplever att jag påverkar andra människors liv positivt genom mitt arbete”. För en förteckning över samtliga påståenden (av vilka forskarna använda samtliga plus/minus någon/några enstaka), se de 22 första påståendena i Maslach & Jackson, 1981, s. 102-103, tabell 1 (OBS! Engelska).
Appendix
Proaktiva skolor och andra skolor
Huruvida en skola i deras undersökningsurval, under läsåret 2008/09 arbetade proaktivt med ordningsregler eller inte, bestämde Ross, Romer och Horner (forskarna) på grundval av skolans resultat samma läsår, i en mätning kallad Skolomfattande utvärderingsverktyg (på engelska ”School-wide Evaluation Tool”, SET).
Mätningen Skolomfattande utvärderingsverktyg frågar efter slaget och omfattningen av en skolas arbete med ordningsregler i var och en av bemärkelserna eller kategorierna (a) definition av förväntat elevbeteende, (b) utlärning av förväntat elevbeteende, (c) procedurer för att uppmärksamma förväntat elevbeteende, (d) procedurer för att tillrättavisa regelstridigt elevbeteende, (e) kontroll och utvärdering av ordningsproblem, (f) styrsystem, och (g) stöd från huvudmani. På varje fråga kan en skola få 0-2 poäng.
Om svaren för en skola i deras undersökningsurval, i genomsnitt motsvarade minst 80 procent av maxpoängen i en kategori (t.ex. till följd av att skolan fått 80 procent av poängen i fem av sju kategorier, 70 procent av poängen i en sjätte kategori, och 90 procent av poängen i en sjunde), bedömde forskarna att skolan arbetade proaktivt med ordningsregler (dvs. att skolan var proaktiv). I annat fall bedömde forskarna att skolan inte arbetade proaktivt med ordningsregler (dvs. att skolan i förhållande till en proaktiv skola var en annan)ii.
- På engelska är rubrikerna ”(a) expectations defined, (b) behavioral expectations taught, (c) acknowledgement procedures, (d) correction procedures, (e) monitoring and evaluation, (f) management, and (g) district-level support” (se Ross m.fl. 2012, s. 121-122). För en förteckning över de olika frågor varmed skolans arbete med ordningsregler i dessa sju bemärkelser mäts, se sida 2-3 av dokumentet School-Wide Evaluation Tool (SET), på den amerikanska statliga skolmyndighetens hemsida PBIS.org (OBS! Engelska).
- De 20 proaktiva skolornas medelvärde på detta mått var 91.72% och deras standardavvikelse 5 procentenheter. De andra skolornas medelvärde var 61.53% och deras standardavvikelse 10 procentenheter (se s. 121).
Referenser
Maslach, C., & Jackson, S. E. (1981). The Measurement of Experienced Burnout. Journal of Occupational Behaviour, Vol. 2, No. 2, april 1981, s. 99-113.
Horner, R. H., Todd, A. W., Lewis-Palmer, T., Irvin, L. K., Sugai, G., & Boland, J. B. (2004). The School-wide Evaluation Tool: A research instrument for assessing school-wide positive behavior support. Journal of Positive Behavior Interventions, 6, s. 3–12.
