Antalet lärare vid en skola som säger upp sig och måste ersättas med nya. Det är definitionen av en skollednings ofrivilliga personalomsättning. För att uppmäta den kan man räkna hur många av en skolas lärare ett bestämt år, som efter ett eller några år har ersatts av andra: skolans lärarkvarvaro.
Stora skillnader mellan Stockholms grundskolor
Åren 2015 till 2018 varierade lärarkvarvaron vid Stockholms grundskolor stort. Vid Smedshagsskolan i västra Stockholm till exempel, arbetade år 2015 28 lärare. Tre år senare hade hela 76 procent ersatts med nya lärare. Vid Elinsborgsskolan i norra Stockholm däremot, måste skolledningen under samma period ersätta endast 16 procent av sina ”2015-lärare”1.
Antaganden och befintliga erfarenheter
Varför är lärarkvarvaron vid vissa skolor hög och vid andra skolor låg? För att besvara den frågan formulerade jag två antaganden. För det första antog jag att den övervägande delen av alla läraruppsägningar är frivilliga. För det andra att handlingen att som anställd säga upp sig från sitt jobb, signalerar att jobbet för den därmed icke-anställde är oattraktivt.
Vidare tog jag del av en utvärdering av dess försök 2018–2019, att lösa det stora läraromsättningsproblem som dess mest utsatta skolor åren 2017–2018 hade, vilken Stockholms utbildningsnämnd i september 2019 lät framställa.
De utsatta skolor som försöket genomfördes vid var Hässelbygårdsskolan och Hagsätraskolan / Ormkärrsskolan. Att dessa skolor åren 2017–2018 hade läraromsättningsproblem, är detsamma som de hade ”särskilt svårt att rekrytera och behålla skickliga legitimerade lärare” (Djerf 2019-09-18, s. 1). Att de var utsatta är detsamma som att de tillhörde de 25 procent av Stockholms utbildningsnämnds samtliga grundskolor, vars elever enligt bedömningen av tjänstemän vid utbildningsnämndens förvaltning, hade sämst förutsättningar av eleverna vid någon av nämndens skolor, att klara grundskolan.
Den åtgärd med vilken Stockholms utbildningsnämnd försökte lösa Hässelbygårdsskolans och Hagsätraskolans / Ormkärrsskolans läraromsättningsproblem, utgick från nämndens antagande att ”Lönen kan vara en faktor som påverkar möjligheten att attrahera och behålla” skickliga legitimerade lärare (Djerf 2019-09-18, s. 1). Att åtgärden utgick från detta antagande är detsamma som att den bestod i att, under perioden 2018-03-01–2019-12-31, ge varje legitimerad lärare vid skolorna ett lönetillägg på 6 000 kr/månad.
I sin utvärdering av försöket 2019-09-18, konstaterar försöksadministratör Kajsa Djerf (s. 3-4)
- att Hagsätraskolan / Ormkärrsskolan och Hässelbygårdsskolan under försöksperioden 2018-03-01–2018-12-31 rekryterade bl.a. nio legitimerade lärare, varav flera tillhörde ”särskilt svårrekryterade lärargrupper”,
- att nio legitimerade lärare under samma period lämnade skolorna, och
- att ovannämnt var del i en vändning under försöksperioden, av ”den nedåtgående trend i andelen legitimerade lärare som båda skolorna hade under 2017”.
Vidare konstaterar Djerf (2019-09-18, s. 5-6), beträffande försöksperioden 2018-03–2019-06, bland annat följande skillnad, i antal ”kvalificerade” (med vilket Djerf antagligen menar legitimerade) sökande, till jämförbara tjänster som lärare vid skolorna före respektive under försöket.
| Före försöket | ||
| Antal sökande | varav kvalificerade | |
| Ma/No åk 4-6, Hagsätraskolan | 13 | 1 |
| Sv/So åk 4-6, Hagsätraskolan | 7 | 0 |
| Idrott (vik.) åk 4-6, Hässelbygårdsskolan | 11 | 0 |
| Pedagog fritids, Hässelbygårdsskolan | 21 | 0 |
| Under försöket | ||
| Antal sökande | varav kvalificerade | |
| Ma/No åk 4-6, Ormkärrsskolan | 16 | 8 |
| Sv/So åk 4-6, Hagsätraskolan | 18 | 16 |
| Idrott åk F-3, Hässelbygårdsskolan | 20 | 15 |
| Lärare fritids, Hässelbygårdsskolan | 14 | 3 |
Antal sökande per lärartjänst och antal kvalificerade sökande per antal sökande, före respektive under försök med lönetillägg.
”Från att de berörda skolorna i fyra fall av fyra före [försöket] inte [hade] kunnat genomföra någon rekrytering på grund av att inga kvalificerade sökande [hade] anmält sitt intresse”, sammanfattar Djerf (2019-09-18, s. 6) skillnaden, ”[hade] skolorna för motsvarande anställningar under [försöket] ett brett utbud av kvalificerade sökande att tillgå”.
En hypotes
”Om handlingen att säga upp sig från sitt jobb signalerar att jobbet för en har blivit oattraktivt, och man med högre lön för lärarjobben i en utsatt skola, för dessa jobbs befintliga och framtida innehavare kan förvandla jobben från oattraktiva till attraktiva”, tänkte jag, ”så skulle det i allmänhet kunna vara så, att lärarkvarvaron är högre vid skolor – utsatta eller ej – där den genomsnittliga lönen är högre”. För att pröva denna hypotes, vilken alltså säger att högre lön på en skola i allmänhet innebär högre lärarkvarvaro, utförde jag sedan en mätning.
Prövning av hypotesen
Vid min mätning framställde jag först ett mått på medianlönen vid Stockholms grundskolor under den treårsperiod, för vilken jag redan hade ett mått på varje skolas läraromsättning (dvs. treårsperioden september 2015 – september 2018). Detta medianlöne-mått betecknar genomsnittet (medelvärdet) av medianlönerna i tusen kr, för respektive skolas tillsvidareanställda lärare i september månad åren 2015, 2016, 2017 och 2018. Dess värden varierar mellan 34,6 tkr (Loviselundsskolan i den västra ytterstadsdelen Hässelby-Vällingby) och 41,9 tkr (Rinkebyskolan i den nordvästra ytterstadsdelen Rinkeby-Kista).
Sedan korrelerade jag mitt medianlöne-mått med mitt mått på skolornas läraromsättning. Att jag ”korrelerade” måtten är detsamma som att jag tog reda på huruvida, bland de 102 Stockholmsskolor som utgjorde min mätnings analysenheter, ett högre värde på måttet lärarkvarvaro, i genomsnitt sammanfaller med ett högre värde på måttet skolans lärares genomsnittliga medianlön 2015-2018.
Mätningens resultat
Resultatet av min mätning säger att varje heltal i måttet medianlön, dvs. varje tusenlapp högre månadslön, i genomsnitt motsvarar 2,6 procentenheter högre lärarkvarvaro. Vidare säger resultatet att detta samband är svagt. Ett uttryck sambandets svaghet är det mätvärde, R2, som säger, att endast 6 procent av den variation i lärarkvarvaro (mellan 24 och 84 procent, se fotnot 1), som detta mått innehåller, kan föras tillbaka på eller ”förklaras” av variationen i medianlön (mellan 34,6 och 41,9 – se föregående rubrik).
Ett andra uttryck för sambandets svaghet är följande diagram. Diagrammets röda linje (den s.k. regressionslinjen) beskriver det uppmätta genomsnittliga sambandet på 1:2,6. Sambandets svaghet framgår bland annat av den stora variation i de 102 punkternas avstånd från linjen, som diagrammet synliggör. Vid ett starkt samband hade alla punkternas avvikit med t.ex. 3-5 steg i höjdled. I stället för som nu, då många punkter avviker med över tio steg, och många andra med färre än fem.
 |
Diagram 1. Det uppmätta, svaga sambandet mellan medianlön och lärarkvarvaro för Stockholms grundskolor 2015-2018 (102 stycken).
Resultatets betydelse
Att uppmätt samband mellan lärarkvarvaro och medianlön är så svagt, innebär att frågan varför lärarkvarvaron vid vissa skolor hög och vid andra skolor låg, ännu inte har givits ett tillfredsställande svar. För att åstadkomma ett sådant måste jag ta hänsyn till andra möjliga svar.
Ett annat möjligt svar behöver inte stå i motsats till det redan prövade. Med detta menar jag att besvarandet av frågan om läraromsättningens variation mellan skolor, lika gärna kan bestå i att jag identifierar de omständigheter under vilka denna variation entydigt sammanfaller med variationer i medianlön.
Ett exempel på en möjlig sådan omständighet är huruvida en skola innehåller högstadium eller inte. När jag upprepar ovan beskriven mätning på endast de 56 av 102 skolor i mitt underlag, som under mätperioden innehöll årskurs nio, uppmäter jag nämligen ett samband på 1:3,2 i stället för 1:2,6, där 11 i stället för 6 procent av variationen i lärarkvarvaro kan föras tillbaka på variationen i medianlön. För detta starkare samband är följande diagram är ett andra uttryck.
 |
Diagram 2. Det starkare sambandet mellan medianlön och lärarkvarvaro för Stockholms högstadieskolor 2015-2018 (56 stycken).
Avslutande kommentar
Om hänsyn till omständigheten högstadium/inte högstadium klarar en närmare granskning, återstår att klargöra exakt vad det är med högstadieskolor och inte låg-/mellanstadieskolor, som förstärker medianlönens betydelse för skolornas lärarkvarvaro.
Man skulle också kunna tänka sig ett helt annat svar på frågan varför personalomsättningen vid vissa skolor hög och vid andra skolor låg.
Eller att det ena eller båda av de antaganden som jag för här redovisad mätning formulerade (se rubriken Antaganden och tidigare forskning ovan), inte håller.
I kommande inlägg följer jag upp dessa tankar.
- För att mäta lärarkvarvaron vid var och en av Stockholms grundskolor 2015–2018 har jag jämfört utdrag ur Stockholms personalregister i september månad år 2015, 2016, 2017 respektive 2018. Antalet grundskolor under denna period var runt 120. Av dessa omfattar min mätning av lärarkvarvaron endast de skolor som a) under perioden september 2014–september 2019 inte var föremål för vare sig nedläggning, uppdelning i två nya skolor, eller sammanslagning med en annan skola; och b) deltog i Skolinspektionens elevenkät åren 2015 och 2017. Dessa skolors antal är 102.
Referenser
Djerf, Kajsa (2019-09-18). Utvärdering pilotprojektet lönetillägg. Stockholms stad, utbildningsförvaltningen.
