Att mäta personalomsättning

Personalomsättning
För en organisation som anställer personal till att arbeta, är det av intresse att ta reda på vad som gör att personalen självmant avgår. Det beror på att självmant avgående personal gör organisationens verksamhet dyrare än planerat.

Avgående personal som måste ersättas med ny är detsamma som en organisations personalomsättning.

Att mäta personalomsättning
Det vanligaste sättet att mäta en organisations personalomsättning, utgår från följande tre uppgifter.

1. Antalet avgångna under en period.
2. Antalet anställda i periodens början.
3. Antalet anställda i periodens slut.

Själva mätningen är detsamma som nedan angiven bearbetning av uppgifterna.

Antalet avgångna under en period

---

(Antalet anställda i periodens början + Antalet anställda i periodens slut) / 2

I följande stycken beskriver jag resultatet av detta slags mätning för Stockholms utbildningsnämnds grundskolor åren 2015–2018.

Stockholms utbildningsnämnd 2015–2018
Mätningens uppgiftsunderlag är personalregistret hos Stockholms utbildningsnämnd. Per år i perioden 2015–2018 betecknar det knappt 5500 lärare, rektorer, och annan personal vid de av utbildningsnämndens olika grundskoleenheter, som mätningen omfattar (se nedan). Då mätningen har haft tillgång till registret endast så som det såg ut i september månad vid vart och ett av åren 2015, 2016, 2017 och 2018, har mätningen som ”antal avgångna under en period” varit tvungen att definiera inte det faktiska antalet avgångna från en skola, utan det antal personalmedlemmar vid skolan ett föregående år, som året efter inte var kvar. (Och som synes har mätningen antagit att varje sådant fall av en personalmedlems icke-kvarvaro mellan september ett föregående och september ett efterföljande år, för den icke-kvarvarande har varit en frivillig avgång.)

Nämnt sätt att definiera eller räkna antalet avgångna under en period, riskerar att underskatta det faktiska antalet: Om en klass vid en skola efter september 2015, under resten av läsåret 2015/2016 fick en ny lärare en gång varje månad, är aktuell mätnings definition av antalet avgångna en underskattning av det faktiska med 8. För att denna underskattning inte ska vara ett problem, måste vissa villkor uppfyllas.

Ett första är att det som för ifrågavarande mätning är intressant, är inte antalet avgångna vid en skola i sig, utan antalet avgångna vid en skola jämfört med motsvarande antal vid en annan. Detta villkor är uppfyllt.

Ett andra villkor är att antalet beräknade avgångna står i positivt samband med antalet faktiska. Dvs. att, om skola A enligt aktuell mätnings sätt att räkna antalet avgångna, mellan år 2015 och 2016 hade fler avgångna än skola B, och det vid respektive skola ägde rum fler än en avgång per avgången september 2015-anställd, det vid skola A ägde rum minst lika många sådana som vid skola B. Att detta villkor är uppfyllt är något som aktuell mätning bara antar.

Med Stockholms grundskolor 2015–2018 avser mätningen alla grundskolor som

• perioden 2014–2019 inte var föremål för omfattande omorganisering, och
• perioden 2015–2018 anordnade årskurs 5 och/eller årskurs 9, dvs.
• 102 skolor.

Med personalen i dessa grundskolor avser mätningen all personal som

• var tillsvidareanställd, och
• under ett och samma år inte fullgjorde fler än en anställning, dvs.
• i genomsnitt 99,8 procent av alla anställda perioden 2015–2018.

Tabellen nedan sammanfattar mätningens resultat.

Period	Genomsn. oms.	Högsta oms.	Lägsta oms.
2015–2016	19 %	52 %	0 %
2016–2017	21 %	58 %	2 %
2017–2018	20 %	43 %	2 %
2015–2018	59 %	119 %	21 %

Översikt av personalomsättningen per grundskoleenhet i Stockholms utbildningsnämnds grundskola (102 skolenheter), åren 2015–2018.

Läraromsättning och rektorsbyte

En ny rektor med nya mål och krav. Så besvarade chefen för Stockholms utbildningsförvaltnings personalavdelning Astrid Gadman år 2016, frågan vad som kan göra att en skola under en period har ovanligt låg lärarkvarvaro.

Bakom frågan stod Pernilla Fagerström och Karl Martinsson, reportar på lokaltidningen Mitt i. Skälet till att de ställde den var att andelen tillsvidareanställda lärare vid någon av Stockholms utbildningsnämnds grundskolor i mars 2014, som i mars 2016 hade lämnat samma skola, enligt en mätning som reportrarna genomfört, varierade stort mellan enskilda skolor.

Skola	Andel icke-kvarvarande lärare
Östbergaskolan	64 %
Fagersjöskolan / Magelungsskolan	60 %
Vinsta grundskola	53 %
Bromstensskolan	51 %
Alviksskolan	47 %
...	...
Åsö grundskola	14 %
Rödabergsskolorna	12 %
Tallkrogens skola	11 %
Elinsborgsskolan	11 %
Hammarby skola	9 %

Tabell 1. De fem skolor med högst och de fem med lägst andel icke-kvarvarande lärare 2014–2016. År 2014 hade Stockholms utbildningsnämnd 119 grundskolor (se Utbildningsnämnden 2013-12-19, Verksamhetsplan 2014, bilaga 4). Av dessa genomgick vissa under perioden fram till mars 2016 omorganisationer som innebar att antalet lärare betydligt minskade. Dessa skolor uteslöt Fagerström och Martinsson ur sin mätning.


Stöd för Gadmans svar
Det tidningsreportage från september 2016, som återger bl.a. Astrid Gadmans svar, innehåller också en kortare artikel om den låga lärarkvarvaron under 2014–2016, på Alviksskolan i Bromma.

I artikeln beskriver Mitt i-reportern Matilda Klar, hur Alviksskolan under perioden fram till i mars 2016 måste ersätta nästan 50 procent av dem, som i mars 2014 ”jobbade […] som fast anställda lärare eller motsvarande” på skolan. Vidare nämner Matilda Klar att Alviksskolans rektor Anna Eriksson, inför frågan varför hon varit tvungen att ersätta 50 procent av skolans 2014-lärare,

• ”bekräftar att personalomsättningen har varit hög”,
• påpekar att skolan ”under samma tid märkbart höjt elevernas resultat”, och
• understryker ”att skolan i dag har en budget i balans”.

Något som inte nämns i Matilda Klars artikel, är att Alviksskolan under perioden mars 2014–mars 2016 genomgick just den förändring, som Astrid Gadman sagt att en skolas låga lärarkvarvaro kan bero på. Så är alltjämt fallet. Under sommaren 2014 lämnade nämligen skolans rektor sedan 14 år tillbaka, Håkan Wiklund, över sitt uppdrag till nämnda Anna Eriksson (se Alviksskolan 2014-06-10).

I åtminstone ett fall verkar det alltså vara så som Astrid Gadman år 2016 sa att det kan vara – att ett rektorsbyte ger ovanligt hög personalomsättning. Är det också i allmänhet så, att en ny rektor vid en skola, dvs. nya mål och krav på skolans lärare, gör så att ovanligt många av samma lärare säger upp sig?

För att besvara den frågan genomförde jag en mätning liknande Mitt i-reportrarnas. Närmare bestämt kontrollerade jag hur många av de tillsvidareanställda lärarna vid var och en av Stockholms utbildningsnämnds grundskolor i september 2015, som i september 2018 fortfarande arbetade på skolan: skolans lärarkvarvaro.

De skolor som kom att ingå i ovannämnd mätning indelade jag sedan i två grupper. Till indelningskriterium använde jag för varje skola, svaret på frågan om skolan från september 2014 till och med september 2015 hade bytt rektor.

Resultat
Åren 2015 till 2018 varierade lärarkvarvaron vid Stockholms grundskolor mellan 76 procent (Smedshagsskolan) och 16 procent (Elinsborgsskolan). Mellan september 2014 och september 2015 hade 10 av skolorna bytt rektor. Diagrammet nedan jämför den genomsnittliga lärarkvarvaron för de 10 skolor som bytte rektor med motsvarande mått för de 92 skolor som inte bytte rektor. Jämförelsen säger att lärarkvarvaron var 8,1 procentenheter lägre i förstnämnd grupp.

Diagram 1. Den genomsnittliga lärarkvarvaron 2018 av 2015-lärare, för de skolor som från september 2014 till och med september 2015 bytte respektive inte bytte rektor. (102 skolor.)


Den uppmätta skillnaden på 8,1 procentenheter – är den så stor att man kan säga att man, om man upprepade mätningen, dvs. jämförde lärarkvarvaron över tre andra år på de av Stockholms utbildningsnämnds grundskolor som det första av dessa tre år, under de senaste 11 månaderna hade respektive inte hade bytt rektor, i t.ex. 95 av 100 fall skulle finna att sistnämnd grupps lärarkvarvaro var högre?

För att besvara detta slags fråga kan man låta ett datorprogram utsätta ens befintliga mätning för ett s.k. t-test. Följande tabell visar resultatet av ett sådant test på ovan beskriven mätning. Det säger att svaret på föregående styckes fråga är Ja. (Se uppgiften Pr(T>t) = 0,0418 längst ner till höger, vilken ska tolkas som att man vid 95 av 100 mätningar skulle uppmäta ifrågavarande slags [dvs. en positiv] skillnad.)

Tabell 2. Resultat av t-test på aktuell mätning. (Eftersom i denna mätning, lärarkvarvaron för de skolor som 2014–2015 bytte rektor, kring dessa skolors genomsnittliga lärarkvarvaro varierade påtagligt mer än lärarkvarvaron för de skolor som 2014–2015 inte bytte rektor varierade kring dessa skolors genomsnittliga lärarkvarvaro, utgår aktuellt t-test från antagandet att de två gruppernas respektive sådan varians, alltid är olika stor.)

Sammanfattande kommentar
Hösten 2016 tillfrågades Astrid Gadman, chef för personalavdelningen vid Stockholms utbildningsförvaltning, varför en grundskolas lärarkvarvaro är ovanligt låg. Det kan bero på att skolan har fått en ny rektor med nya mål och krav, svarade Gadman. Svaret har stöd av faktiska händelser på Alviksskolan i Bromma åren 2014–2016. Det har också stöd av den mätning som detta blogginlägg beskriver, och som prövar svarets allmängiltighet.


Referenser

Fagerström P. & Martinsson K. (2016-09-27). Var tredje lärare har slutat. Mitt i Bromma 2016.

Stockholms utbildningsnämnd 2013-12-19. Verksamhetsplan 2014, bilaga 4.

Klar, M. (2016-09-27). Här har flest slutat i Bromma. Mitt i Bromma 2016.