Varför lämnar så många nya lärare yrket?

Höstterminen 2010 fullgjorde 3 786 personer med lärarexamen, sitt första år som lärare i grundskolan¹,².

Ett år senare var endast 71 procent kvar³.

Så här har det sett ut varje år sedan åtminstone mitten av 1980-talet. Inte i någon årgång nya lärare med examen, har fler än 80 procent varit kvar efter sitt första yrkesår.

Antalet yrkesaktiva efter 1 år per årgång nya lärare med examen, årgångarna 1985–2010⁴.

Och i allmänhet är det inte så, att de som lämnat yrket efter ett första år, senare återvänder till det. Med tiden fortsätter i stället varje årgångs andel yrkesaktiva att krympa. Den krymper i 5 år, varefter den stabiliseras på knappt 60 procent.

Antalet yrkesaktiva efter 1–10 år per årgång nya lärare med examen, årgångarna 1985, 1990, 1995, 2000, 2005, och 2010⁵. Årgången 1990 sticker ut. Kring detta år förändrade statsmakterna sin styrning av grundskolan⁶.

Varför lämnar så många nya lärare yrket? I höst söker jag ge den frågan ett svar. Besvarandets sammanhang är en masteruppsats i sociologi vid Stockholms universitet.

---

1. Detta blogginläggs faktauppgifter uppmättes av Statistiska centralbyrån (SCB) år 2016. De redovisas av SCB i artikeln Vanligt arbeta kort tid som lärare (Hansson 2016, s. 28–29), men där endast som sammanblandade med motsvarande uppgifter beträffande lärare i skolformerna gymnasieskola, särskola, komvux, särvux och specialskola. De från nämnd sammanblandning särskilda uppgifterna i detta blogginlägg, beträffande endast grundskollärare, erhöll jag av Robert Hansson på SCB, den 26 september 2019.
2. I ovannämnd SCB-mätning definierade SCB en person med lärarexamen som en person som hade lärarexamen senast den 15 oktober år 2015. Liksom SCB antar jag i detta blogginlägg, att antalet personer som under ett av åren 1985–2010 fullgjorde sitt första år som lärare i grundskolan, och som – enligt SCB:s mätningsunderlag – hade (eller hade haft) lärarexamen senast den 15 oktober år 2015, är så gott som identiskt med antalet av dem som hade lärarexamen redan då de fullgjorde sitt första år som lärare i grundskolan.
3. Med att arbeta kvar/inte arbeta kvar avses i detta blogginlägg att arbeta kvar/inte arbeta kvar som lärare i grundskolan. Med lärare avses en person som är anställd på en skolenhet och i denna anställning ”bedriver egen undervisning i en elevgrupp” (Hansson 2006, s. 28).
4. För motsvarande diagram beträffande lärare inom inte bara skolformen grundskola, utan också skolformerna gymnasieskola, särskola, komvux, särvux och specialskola, se: Hansson (2016, s. 29).
5. För motsvarande diagram beträffande lärare inom inte bara skolformen grundskola, utan också skolformerna gymnasieskola, särskola, komvux, särvux och specialskola, se: Hansson (2016, s. 29).
6. Att statsmakterna förändrade sin styrning av grundskolan bestod i bl.a. att de, den 1 juli 1991, upphävde den s.k. skolförordningen (1971:235). Skolförordningen hade dittills bestämt hur grundskolan i varje kommun ska organiseras. T.ex. genom att bestämma vilka lärartjänster som ska finnas, vem som är behörig att inneha dem, och vilka arbetsuppgifter deras innehavare är skyldiga att utföra. Den 1 juli 1991 upphävde statsmakterna även den s.k. förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan, m.m., i enlighet med vilken staten dittills hade tilldelat kommunerna pengar, som kommunerna inte fick spendera på något annat än undervisning (lärarlöner) vid en bestämd skolenhet (se vidare detta inlägg, rubriken Statsbidrag till undervisning åren 1978–1991).

Referenser

Hansson, Robert (2016). ”Vanligt arbeta kort tid som lärare”. Välfärd, 2016(2), 28–29. Statistiska centralbyrån (SCB).