Det säger Stockholmstidningen Mitt i Bromma, i ett reportage publicerat den 27 september 2016.
Reportaget beskriver en mätning som tidningen gjort, av antalet lärare vid någon av Stockholms kommunala grundskolor i mars 2014, som i mars 2016 hade lämnat sin skola. Som framgår av reportagets rubrik, fastställde mätningen nämnd andel till runt 30 procent.
Förutom att fastställa Stockholms grundskolors 2014-lärares ”icke-kvarvaro” totalt sett, identifierade mätningen icke-kvarvarons fördelning på de olika skolorna, och rangordnade skolorna efter deras respektive värde på den.
Ur sistnämnd rangordning återger reportaget följande fem högst respektive lägst rangordnade.
| Skola | Andel icke-kvarvarande lärare |
| Östbergaskolan | 64 % |
| Fagersjöskolan / Magelungsskolan | 60 % |
| Vinsta grundskola | 53 % |
| Bromstensskolan | 51 % |
| Alviksskolan | 47 % |
| ... | ... |
| Åsö grundskola | 14 % |
| Rödabergsskolorna | 12 % |
| Tallkrogens skola | 11 % |
| Elinsborgsskolan | 11 % |
| Hammarby skola | 9 % |
De fem skolor med högst och de fem med lägst andel icke-kvarvarande lärare 2014–2016. År 2014 hade Stockholms utbildningsnämnd 119 grundskolor (se Utbildningsnämnden 2013-12-19, Verksamhetsplan 2014, bilaga 4). Av dessa genomgick vissa under perioden fram till mars 2016 omorganisationer som innebar att antalet lärare betydligt minskade. Dessa skolor uteslöt Mitt i Bromma ur sin mätning.
Hur kommer det sig att en skolas lärarkvarvaro är låg i stället för hög? I sitt reportage ger Mitt i Bromma den frågan tre olika svar.
Det första företräds av Bassem Jerbi, rektor på Östbergaskolan, vars lärarkvarvaro 2014–2016 var lägst av alla kommunala Stockholmskolors. Jerbi säger att:
[Östbergaskolan ligger i] ett tufft område socioekonomiskt, vilket kan vara tufft för en del pedagoger. En del kanske jobbar här ett år eller två, sedan söker de sig vidare.
Ett andra svar kommer från Astrid Gadman, chef för Stockholms utbildningsförvaltnings personalavdelning. Enligt Mitt i Bromma föreslår Gadman att lärare byter skola ofta för att det råder lärarbrist i skolvärlden: Lärarbrist innebär att skolor konkurrerar med varandra om att anställa lärare. Som konkurrensmedel använder de pengar, varmed den lärare som byter skola ofta, snabbt kan få upp sin lön.
Enligt Mitt i Bromma säger Astrid Gadman också att en skolas låga lärarkvarvaro kan bero på att skolan har fått ”en ny rektor med nya mål och krav”.
I kommande inlägg påbörjar jag en uppföljning av ovan angivna svar.
Referenser
Stockholms utbildningsnämnd 2013-12-19, Verksamhetsplan 2014, bilaga 4.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar