Elevdisciplin, socioekonomisk status m.m.

Kring år 1976 uppdrog den amerikanska kongressen åt forskningsinstitutet National Institute of Education, att genomföra en studie om trygghet i skolan. I en del av genomförandet instruerade studien var och en av 641 högstadie- och gymnasieskolor (junior/senior high schools), att förmå var och en i ett slumpmässig urval av sina elever, att besvara en enkät som bl.a. frågade ”Har du någonsin blivit avstängd från denna skola?”.

Förutom svar på ovannämnd fråga samlade enkäten för varje elev in information om bl.a. elevens skolform (högstadium eller gymnasium), kön, och etnicitet; dess skolas ort (tätort, förort, landsbygd); huruvida elevens familj mottog det ekonomiska stödet avgiftsfri skollunch eller inte; samt huruvida elevens pappa arbetade heltid eller inte.

I rapporten Student suspensions: A critical reappraisal (publicerad år 1982) redovisar Shi-Chang Wu, William Pink, Robert Crain, and Oliver Moles en sammanställning av trygghetsstudiens enkätsvar.

Sammanställningen visar att andelen avstängda var högre för pojkar än för flickor, och att denna skillnad återfanns i samtliga områden  och i varje skolform per område. Dvs. att pojkarnas avständingsandel var högre än flickornas i t.ex. både tätortsgymnasieskolor och landsbygdshögstadieskolor.

Beträffande s.k. socioekonomisk status visar sammanställningen vidare,

• att avstängningsandelen var högre för elever vars pappa inte arbetade heltid än för elever vars pappa arbetade heltid;
• att avstängningsandelen var högre för elever vars föräldrar inte måste betala för elevens lunch än för elever vars föräldrar måste göra det; och
• att respektive skillnad återfanns i samtliga områden och i varje skolform per område.

Beträffande etnicitet visar sammanställningen, att avstängningsandelen för svarta elever var dubbelt så stor som avstängningsandelen för vita elever, och att denna skillnad återfanns i samtliga områden och i varje skolform per område (s. 251, s. 275-277).

Varför var andelen avstängda lägre för vita än för svarta elever? Varför var den lägre för bättre bemedlade än för sämre bemedlade?

Ett vanligt, allmänt, i mitt tycke rimligt svar på dessa frågor, är detta: Skillnader som vit/svart och bättre/sämre bemedlad, är trubbiga mått på två olika uppfostringsmetoders större/mindre likhet med den som majoriteten lärare på 1970-talet uppfostrade sina elever enligt (jfr s. 499 av forskningsöversikten Handbook of Classroom Management från år 2006, som snuddar vid samma svar och refererar till studier som antagligen – jag har inte läst dem – innehåller utvecklade former av det).