Läraromsättning och elevdisciplin

Endast svagt samband mellan elevdisciplin och omsättning av lärare. Det visar en mätning som jag har gjort. Mätningen avser Stockholms kommunala grundskolor åren 2015-2018. Resultatet strider mot resultatet av en tidigare studie, som säger att bristande elevdisciplin är det främsta skälet till lärares vantrivsel på jobbet. För grundskolor med högstadium är sambandet dock mycket starkare.

Antalet lärare vid en skola som säger upp sig och måste ersättas med nya. Det är en definition av en skollednings ofrivilliga personalomsättning. För att uppmäta den kan man räkna hur många av en skolas lärare ett bestämt år, som efter ett eller några år har ersatts av andra: skolans lärarkvarvaro.

Stora skillnader mellan Stockholms grundskolor
Åren 2015 till 2018 varierade lärarkvarvaron vid Stockholms grundskolor stort. Vid Smedshagsskolan i västra Stockholm till exempel, arbetade år 2015 28 lärare. Tre år senare hade hela 76 procent ersatts med nya lärare. Vid Elinsborgsskolan i norra Stockholm däremot, måste skolledningen under samma period ersätta endast 16 procent av sina ”2015-lärare”¹.

Antaganden och tidigare forskning
Varför är lärarkvarvaron vid vissa skolor hög och vid andra skolor låg? För att besvara den frågan formulerade jag två antaganden. För det första antog jag att den övervägande delen av alla läraruppsägningar är frivilliga. För det andra att handlingen att som anställd säga upp sig från sitt jobb, signalerar att jobbet för den därmed icke-anställde är oattraktivt.

Vidare tog jag del av en intervjustudie om lärares arbetstrivsel. I den medverkade 92 klass- och läroämneslärare. Deras medverkan är detsamma som att de för studiens upphovsmän (forskarna) beskrev händelser på jobbet som orsakat negativa känslor hos dem. Dessa beskrivningar dokumenterade forskarna. Sedan gick de igenom beskrivningarna och gjorde en lista över vanliga orsaker.

Listan visar att de vanligaste orsakerna till att studiens klass- och läroämneslärare fått en negativ känsla inför sitt jobb, hör hemma i kategorin elevernas disciplin, entusiasm och inlärningsförmåga². Med ”orsak” ska här förstås, att en elev

• stört sin lärares undervisning,
• visat att den saknar entusiasm inför undervisningen,
• haft låg arbetstakt eller inlärningsförmåga,
• varit elak mot en annan elev, eller
• skolkat.

En hypotes
”Om handlingen att säga upp sig från sitt jobb signalerar att jobbet för en har blivit oattraktivt, vilket väl är detsamma som att man vantrivts på jobbet, och den vanligaste orsaken till att en lärare vantrivs på jobbet är bristande elevdisciplin”, tänkte jag, ”så borde lärarkvarvaron vara högre på skolor med ’bättre’ elevdisciplin, och lägre på skolor med ’sämre’”. För att pröva denna hypotes utförde jag sedan en mätning.

Prövning av hypotesen
Vid min mätning framställde jag först ett mått på elevdisciplinen vid Stockholms grundskolor under den treårsperiod, för vilken jag redan hade ett mått på varje skolas läraromsättning (dvs. treårsperioden 2015-2018). Detta elevdisciplin-mått är detsamma som hur mycket en skolas niondeklassare och/eller femteklassare, i Skolinspektionens elevenkäter 2015 och 2017, höll med om påståendet ”På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet”³.

Sedan korrelerade jag mitt elevdisciplin-mått med mitt mått på skolornas läraromsättning. Att jag ”korrelerade” måtten är detsamma som att jag tog reda på huruvida, bland de 102 Stockholmsskolor som kom att utgöra min mätnings analysenheter⁴, ett högre värde på måttet lärarkvarvaro, i genomsnitt sammanfaller med ett högre värde på måttet elevers upplevda klassrumsordning.

Mätningens resultat
Resultatet av min mätning säger att varje heltal i måttet elevers upplevda klassrumsordning, i genomsnitt motsvarar 3,9 procentenheter högre lärarkvarvaro. Vidare säger resultatet att detta samband är svagt. Ett uttryck sambandets svaghet är ett mätvärde, R², som säger, att endast 7 procent av den variation i lärarkvarvaro (mellan 24 och 84 procent, se fotnot 1), som detta mått innehåller, kan föras tillbaka på eller ”förklaras” av variationen i klassrumsordning (mellan 0,6 och 6,8 – se fotnot 3).

Ett andra uttryck för sambandets svaghet är följande diagram. Diagrammets röda linje (den s.k. regressionslinjen) beskriver det uppmätta genomsnittliga sambandet på 1:3,9. Sambandets svaghet framgår bland annat av den stora variation i de 102 trianglarnas avstånd från linjen, som diagrammet synliggör. Vid ett starkt samband hade alla trianglarnas avvikit med t.ex. 3-5 steg i höjdled. I stället för som nu, då många trianglar avviker med över tio steg, och många andra med färre än fem.

Diagram 1. Det uppmätta, svaga sambandet mellan klassrumsordning och lärarkvarvaro för Stockholms grundskolor 2015-2018 (102 stycken).


Resultatets betydelse
Att uppmätt samband mellan lärarkvarvaro och klassrumsordning är så svagt, innebär att frågan varför lärarkvarvaron vid vissa skolor hög och vid andra skolor låg, ännu inte har givits ett tillfredsställande svar. För att åstadkomma ett sådant måste jag ta hänsyn till andra möjliga svar.

Ett annat möjligt svar behöver inte stå i motsats till det redan prövade. Med detta menar jag att besvarandet av frågan om läraromsättningens variation mellan skolor, lika gärna kan bestå i att jag identifierar de omständigheter under vilka denna variation entydigt sammanfaller med variationer i elevdisciplin.

Ett exempel på en möjlig sådan omständighet är huruvida en skola innehåller högstadium eller inte. När jag upprepar ovan beskriven mätning på endast de 56 av 102 skolor i mitt underlag, som under mätperioden innehöll årskurs nio, uppmäter jag nämligen ett samband på 1:7,4 i stället för 1:3,9, där 15 i stället för 7 procent av variationen i lärarkvarvaro kan föras tillbaka på variationen i klassrumsordning. För detta starkare samband är följande diagram är ett andra uttryck.

Diagram 2. Det starkare sambandet mellan klassrumsordning och lärarkvarvaro för Stockholms högstadieskolor 2015-2018 (56 stycken).


Avslutande kommentar
Om hänsyn till omständigheten högstadium/inte högstadium klarar en närmare granskning, återstår att klargöra exakt vad det är med högstadieskolor och inte låg-/mellanstadieskolor, som förstärker elevdisciplinens betydelse för skolornas lärarkvarvaro.

Man skulle också kunna tänka sig ett helt annat svar på frågan varför personalomsättningen vid vissa skolor hög och vid andra skolor låg.

Eller att det ena eller båda av de antaganden som jag för här redovisad mätning formulerade (se rubriken Antaganden och tidigare forskning ovan), inte håller.

I kommande inlägg följer jag upp dessa tankar.

---

1. För att mäta lärarkvarvaron vid var och en av Stockholms grundskolor 2015–2018 har jag jämfört utdrag ur Stockholms personalregister i september månad år 2015, 2016, 2017 respektive 2018. Antalet grundskolor under denna period var runt 120. Av dessa omfattar min mätning av lärarkvarvaron endast de skolor som under perioden september 2014–september 2019 inte var föremål för vare sig nedläggning, uppdelning i två nya skolor, eller sammanslagning med en annan skola. Dessa skolors antal är 104. Som nämnt varierar deras lärarkvarvaro 2015-2018 mellan 24 och 84 procent.
2. ”Denna kategori handlar om vissa förutsättningar för undervisningens genomförande. Det gäller graden av entusiasm hos eleverna inför undervisningen; elevernas arbetstakt och inlärningsförmåga; deras relationer till varandra samt disciplinen i klassrummet. […] Under denna kategori har också faktorn skolk införts” (se Eriksson & Larsson, i: Ds U 1974:1, s. 134–135).
3. Skolinspektionens elevenkät besvaras av elever i grundskolans årskurs 5 och 9. I förhållande till nämnt påstående väljer varje besvarande elev ett av de fem svarsalternativen Stämmer helt, Stämmer ganska bra, Stämmer ganska dåligt, Stämmer inte alls, och Vet ej. I en bearbetning översätter Skolinspektionen varje svar till poängen 0, 3,33, 6,67, eller 10; utesluter alla Vet ej-svar från vidare bearbetning; och beräknar alla besvarande elevers genomsnittliga poäng. I sin redovisning av sina beräkningars resultat, anger Skolinspektionen åk 5-elevers och åk 9-elevers genomsnittspoäng var för sig. Mitt mått på elevdisciplin är summan av 1) genomsnittet av varje skolas åk 5 och åk 9-elevers svar på aktuell enkätfråga omgången 2015 och 2) genomsnittet av varje skolas åk 5 och åk 9-elevers svar på aktuell enkätfråga omgången 2017, dividerad med 2. Dess värden varierar mellan 0,6 och 6,8.
4. Höstterminerna 2015 och 2017 besvarades Skolinspektionens elevenkät av elever vid 102 av de 104 skolorna i mitt mätningsunderlag. Att enkäten inte besvarades av elever vid mitt underlags samtliga 104 skolor beror på att två av dem, Karlbergs skola och Gustav Vasa skola, under aktuell period saknade årskurs 5 och 9.

Referenser

Eriksson, Bodil & Larsson, Tor, "Lärarnas upplevelse av skolarbetet – en intensivundersökning på fyra grundskolor våren 1973". I: Ds U 1974:1, Rapporter från undersökningar genomförda av Utredningen om skolans inre arbete. D. 1, Skolan som arbetsplats.