Läsårsplanering på 1970-talet – Bilaga E

Detta inlägg är en bilaga i inläggsserien Läsårsplanering på 1970-talet.

Det egentliga läsåret

1 kap. 5 § skolstadgan (1971:235) bestämde att ett läsår var ”[d]en del om 40 veckor (280 dagar) av redovisningsåret under vilken undervisning skall meddelas”¹.

Mängden tid som lärare under ett läsår faktiskt undervisade elever, det egentliga läsåret, bestämdes av följande förhållanden.

• Undervisningen i grundskolan ägde rum på varje veckas fem första vardagar (måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag)², s.k. skoldagar.
• Eleverna hade lov på tio av läsårets möjliga skoldagar³.
• Under varje läsår inställde helgdagar⁴ lägst fyra⁵ och högst åtta⁶ av läsårets skoldagar.
• Under varje läsår kunde skolpersonals planerings- och studiedagar inställa undervisningen i noll till fem skoldagar⁷.

P.g.a. dessa förhållanden innehöll det egentliga läsåret lägst 177⁸ och högst 186 skoldagar⁹. Detta motsvarade 35,4–37,2 veckor innehållandes fem skoldagar.

För planeringen av ett kommande läsår var läsårets egentliga längd alltid ett antal på varandra följande skolveckor, där termen skolvecka avsåg vecka innehållandes en till fem skoldagar.

Nedan anges hypotetiskt exempel på en kommunal skolstyrelses och en studierektors fastställande av antalet skolveckor läsåret 1973/74.

• Skolstyrelsen beslutade att läsårets första dag ska vara måndagen den 27 augusti 1973.
• För att läsåret (enligt 1 kap. 5 § skolstadgan [1971:235], se ovan) skulle pågå i 40 sjudagarsveckor från och med måndagen den 27 augusti 1973, innebar skolstyrelsens beslut att läsåret skulle ta slut söndagen den 2 juni 1974.
• Under två veckor, fr.o.m. måndagen den 24 december 1973 t.o.m. söndagen den 6 januari 1974, inställde helgdagar (juldagen, annandag jul, nyårsdagen) tre skoldagar. Studierektorn förlängde denna ledighet genom ge eleverna lov under de två veckornas resterande sju skoldagar. (Därmed förvandlades de två skolveckorna till lovveckor.)
• På samma sätt förlängde studierektorn elevernas ledighet under veckan före påskveckan (”Stilla veckan”), genom att dels ge eleverna resterande tre (av läsårets sammanlagt tio) lovdagar, dels inställa undervisningen på skärtorsdagen (för lärares studiedag).
• Därmed hade studierektorn inom läsårets 40 veckor planerat in 37 skolveckor. Av dessa 37 skolveckor innehöll tre var sin helgdag¹⁰. Alltså utgjordes det egentliga läsåret 1973/74 av 34 veckor innehållandes fem skoldagar, och tre veckor innehållandes fyra skoldagar.

---

1. Samma paragraf bestämde att ett redovisningsår är ”[t]iden från och med den 1 juli till och med den 30 juni påföljande år”.
2. 5 kap. 25 § skolstadgan (1971:235) bestämde att ”elevernas skolarbete i regel [fördelas] på veckans fem första dagar”. (Juridiskt var [och är] veckans sjätte dag, lördag, en vardag.)
3. 5 kap. 30 § skolstadgan (1971:235) bestämde att ”eleverna under läsåret [skall] få lov i tio dagar”.
4. Helgdagarna i Sverige på 1970-talet var identiska med dem som lagen (1989:253) om allmänna helgdagar, vid sitt utfärdande den 18 maj 1989 kallade allmänna helgdagar, nämligen ”söndagar, däribland påskdagen och pingstdagen; nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag; långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, annandag pingst, midsommardagen och alla helgons dag”. (Se 1988/89:KU29 [s. 3], där utskottet anmärker att den proposition [1988/89:114] som föreslår lagen inte ”innebär att det [i förhållande till rådande helgdagsordning] […] skall ske några kalendariska förändringar eller att några nya allmänna helgdagar införs”.)
5. Om julafton inträffade en fredag, och påföljande år inte var ett skottår, inträffade fyra av åtta helgdagar på måndagar–fredagar: Juldagen (lördag), annandag jul (söndag), nyårsdagen (lördag), trettondag jul (torsdag), långfredagen (alltid fredag), annandag påsk (alltid måndag), första maj (söndag), Kristi himmelsfärdsdag (alltid torsdag). Om påföljande år var skottår inträffade första maj en måndag. (Alla helgons dag inträffade [och inträffar] alltid en lördag.)
6. Om julafton inträffade en onsdag, och påföljande år inte var ett skottår, inträffade samtliga åtta helgdagar på måndagar–fredagar: Juldagen (torsdag), annandag jul (fredag), nyårsdagen (torsdag), trettondag jul (tisdag), långfredagen (alltid fredag), annandag påsk (alltid måndag), första maj (fredag), Kristi himmelsfärdsdag (alltid torsdag). (Om påföljande år var skottår inträffade första maj en lördag.)
7. 5 kap. 31 § skolstadgan (1971:235) bestämde att ”Undervisningen i grundskolan får inställas under tid motsvarande högst fem dagar varje läsår för planering av skolarbetet eller fortbildning av lärare på studiedagar som anordnats av skolstyrelsen eller anordnats eller godkänts av skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden”.
8. 177 är differensen mellan å ena sidan de 280 dagar som läsårets 40 veckor motsvarade, å andra sidan dessa veckors lördagar och söndagar, högsta möjliga antal övriga helgdagar, tio lovdagar, och fem planerings- och studiedagar.
9. 186 är differensen mellan å ena sidan de 280 dagar som läsårets 40 veckor motsvarade, å andra sidan dessa veckors samtliga lördagar och söndagar, minsta möjliga antal övriga helgdagar, och tio lovdagar.
10. Annandag påsk (måndagen den 15 april 1974). Första maj (onsdagen den 1 maj 1974. Kristi himmelsfärdsdag (torsdagen den 23 maj 1974).