Läsårsplanering på 1970-talet – Bilaga G

Detta inlägg är en bilaga i inläggsserien Läsårsplanering på 1970-talet.

Lokaltillgång

Vilka typer av lokaler som år 1973 stod att finna i ett högstadiums skolanläggning¹, framgår av följande tabell. Av tabellen framgår också hur arean av respektive lokaltyp varierade med högstadiets antal paralleller (klasser per årskurs).

”Statsbidragsberättigade lokaler i [högstadieskolor] samt veckotimbelastning i schemalagda undervisningslokaler vid olika antal paralleller och vid minimalt respektive maximalt elevantal per klass” (SOU 1978:4, s. 345). (Nga står för nettogolvarea.)

Av lokaltyperna i ett högstadiums lokalanläggning, var det framförallt lärosalar², grupprum³, samt läro- och laborationssalar⁴ som varierade med antalet paralleller.

För att få veta hur många av respektive sådana lokaltyper en skolanläggning innehöll, ska man dela tabellvärdena för lärosalar samt läro- och laborationssalar med 60, och grupprum med 24.

När man gör sistnämnt erhåller man ett lokalantal som, tillsammans övriga lokaltypers antal, för varje högstadium är högre än vad högstadiets antal klasser var⁵.

Att en högstadieskolas anläggning innehöll fler lokaler än vad skolan innehöll klasser, innebar att undervisningen av klasserna kunde schemaläggas till ett så kort dagligt tidsintervall som möjligt. Dvs. att ett undervisningspass med en klass i ett ämne, i regel inte p.g.a. lokalbrist måste förläggas till en senare tid på dagen än vad som annars, utan lokalbrist, hade varit möjligt.

---

1. Skolanläggning: ”Ett antal skollokaler som bildar en funktionell enhet och som står under gemensam tillsyn (av rektor eller tillsynslärare)” (SOU 1978:4, s. 31).
2. Lärosal: Lokal avsedd för undervisning av läroämnen i helklass. För att en lokal skulle få tjäna som lärosal, skulle den ha en golvarea som motsvarade 2 kvm per elev i en vanlig klass (vilken som mest omfattade 30 elever). En lärosal var alltså 60 kvm stor (SOU 1978:4, s. 226).
3. Grupprum: Lokal avsedd ”dels för grupparbete, dels för undervisning av mindre grupper än hel klass” (SKOLHUS 1974:4, s. 15, i: SOU 1978:4, s. 227). Ett grupprum var 24 kvm stort och anordnades i anslutning till lärosal.
4. Läro- och laborationssal: 60 kvm stor lokal avsedd för framförallt No-undervisning. Det som framförallt skilde en läro- och laborationssal från vanlig lärosal, var att den var utrustad med laborationsutrustning.
5. I tabellen kommer detta till uttryck genom att värdena i kolumnen ”Vtr per lokal” endast i undantagsfall överstiger värdet 35, dvs. det antal veckotimmar som en vanlig högstadieklass enligt timplanen skulle undervisas.